Avaa päävalikko

Ernst Constantin Willehad von Wendt (2. marraskuuta 1877 Helsinki29. syyskuuta 1939 Helsinki) oli suomalainen toimittaja, valtiopäivämies ja ruotsin kielellä kirjoittanut kirjailija.

Von Wendtin vanhemmat olivat eversti Fredrik Willehad von Wendt ja vapaaherratar Fanny Elisabeth von Born. Hän pääsi ylioppilaaksi 1896 (Nya svenska läroverket i Helsingfors) ja opiskeli sitten Helsingin yliopistossa. Von Wendt työskenteli toimittajana Euterpe-, Åbo Tidning-, Åbo Underrättelser-, Veckans Krönika- ja Hufvudstadsbladet-lehdissä.

Von Wendt osallistui säätyvaltiopäiville 1904–1905 ja 1905–1906 aatelissäädyn edustajana. Ensimmäisellä kerralla hän edusti valtakirjalla Stjerncrantz-sukua ja toisella kerralla von Haartman -sukua. Viimeisillä säätyvaltiopäivillä von Wendt oli eduskuntauudistuksen jyrkimpiä vastustajia ja ainoa, joka tuomitsi puheenvuorossaan koko yleisen äänioikeuden periaatteen.[1]

Ernst von Wendt oli naimisissa kolme kertaa

  • 1906–1921 Karin Fabritiuksen kanssa
  • 1921–1926 Kerstin Maria Jacobssonin kanssa
  • Vuodesta 1930 Anna Elisabet Orestin kanssa

Hänen lapsenlapsiaan on toimittaja, Euroopan parlamentin jäsen Nils Torvalds.

TeoksiaMuokkaa

  • Svenska skalders sånger till vinets lof, samlade och utgifna af Ernst von Wendt. Helsingfors 1902
  • Postfrågan : en utredning. Helsingfors 1905
  • Debatter och förhållanden vid representationsförändringen i Sverige 1865 : en sammanställning. Helios, Helsingfors 1906
  • Åbo Akademi-fråga : en relation och ett program : broskyren utarbetad på föranstaltande av Åbo akademi-komité. Åbo 1911
  • Finlands erövring och världspolitiken för hundra år sedan. Åbo Tidnings och Tryckeri Aktiebolag, Åbo 1913
  • Åländska spörsmål : historik - dokument - synpunkter. Frågor för dagen 21. Holger Schildt, Helsingfors 1919
  • Den indiska dosan : den sällsamma historien om Gustaf Halling, som sov i sju år från världskrigets börja till slutet av juli 1921 : ett politiskt fantasteri. Söderström, Helsingfors 1922
  • Filosofiska professurer och politiska utnämningar. Finsk Tidskrift 4/1922
  • Pensionatet Skogshyddan : historien om en yngre lektors sommarnöje berättad av honom själv. Söderström, Helsingfors 1922
  • Segrare : en bok om två människoöden. Söderström, Helsingfors 1922
  • Emanuelssons på resa : en berättelse om gamla vänner och nya och om yngre lektorn. Söderström, Helsingfors 1923
  • Den nya regimen vid Svenska teatern : en kritisk studie. Schildt, Helsingfors 1923
  • Ett politiskt aktstycke av september 1918 : en "P.M." jämte inramning. Helsingfors 1923
  • Henriette Widerberg : "Tonernas härskarinna, lidelsernas slav" : en skådespelerskas minnen i redigering och med en levnadsteckning. Bonnier, Stockholm 1924
  • I kamp mot dunkla makter : en finländsk brottmålsroman. Söderström, Helsingfors 1924
  • Gudinnan Thalia och Fustinnan Film. Vasa 1925
  • Kärlek och vår i Japan : japaniska dikter i svensk omklädnad. Schildt, Helsingfors 1925
  • Svenskt och finskt i Finland. Helsingfors 1925
  • Henrik Hedmarck, Fiendemakter i det fördolda : äventysroman mot verklighetens bakgrund. Söderström, Helsingfors 1926
  • En grotesk "Glozel-affär" för tvåhundra år sedan : ett sällsamt kapitel ur vetenskapsbedrägeriernas historia. Helsingfors 1928
  • Där Fältskärns berättelser föddes : en miljö- och idéstudie. Helsingfors 1929
  • U-glaset och dess genomsläpplighet för solljusets ultravioletta strålar. Skinnarviks glasbruk, Åbo 1929, suomeksi nimellä U-lasi ja sen kyky läpäistä auringonvalon ultraviolettisäteitä, Skinnarvikin lasitehdas, Turku 1929
  • Ett märkligt konstverk i Mänttä-galleriet : "nedtagningen från korset", en Roger van der Weyden-tavla av omkr. 1440 i Gösta Serlachius-samlingen i Mänttä. Helsingfors 1930
  • Vi och vår framtid : festtal vid Svenska dagens högtidlighet i Tammerfors 6 november 1929. Mercators tryckeri, Helsingfors 1930
  • Salutorgets problem : huvudstadens främsta stadsbild och dess framtid : en studie i ord och bild. Söderström, Helsingfors 1932, suomeksi nimellä Kauppatorikysymys : Helsingin huomattavin kaupunkikuva ja sen tulevaisuus, Otava 1932
  • Från akademiplanernas första tider : erinringar till 25-årsdagen av akademimötet i Åbo den 12 januari 1908 och Åbo akademikommittés tillkomst. Helsingfors 1933
  • Samnordisk orientering. Nyköping 1937
  • Från lärdomssätet vid Auras strand till biskopssätet i Härnösand : Frans Mikael Franzén. Helsingfors 1938
  • "Efter femtio år" ... för 86 år sedan : en teaterpremiär år 1852 : "dramatiska" och personhistoriska minnen. Borgå 1938
  • Tidigare skeden i Ålands befästningsfråga : fortifikationernas slopande beslöts utan general Mannerheims och Wasa-senatens hörande. Åbo 1938

LähteetMuokkaa

ViitteetMuokkaa

  1. Alex Snellman: Suomen aateli – yhteiskunnan huipulta uusiin rooleihin 1809–1939, s. 197–200. Helsingin yliopisto 2014.