Ernst von Wendt

suomalainen poliitikko

Ernst Constantin Willehad von Wendt (2. marraskuuta 1877 Helsinki29. syyskuuta 1939 Helsinki) oli suomalainen toimittaja, valtiopäivämies ja ruotsin kielellä kirjoittanut kirjailija.

Henkilöhistoria

muokkaa

Von Wendtin vanhemmat olivat eversti Fredrik Willehad von Wendt ja vapaaherratar Fanny Elisabeth von Born, jonka isä oli senaattori Johan August von Born.[1] Hänen veljiään olivat professori Georg von Wendt ja asianajaja Carl von Wendt. Ernst von Wendt pääsi ylioppilaaksi 1896 (Nya svenska läroverket i Helsingfors) ja opiskeli sitten Helsingin yliopistossa. Von Wendt työskenteli toimittajana Euterpe-, Åbo Tidning-, Åbo Underrättelser-, Veckans Krönika- ja Hufvudstadsbladet-lehdissä.

Von Wendt osallistui aatelissäädyssä valtiopäiville 1904–1905 ja 1905–1906. Ensimmäisellä kerralla hän edusti valtakirjalla Stierncrantz-sukua ja toisella kerralla von Haartman -sukua. Viimeisillä säätyvaltiopäivillä von Wendt oli eduskuntauudistuksen jyrkimpiä vastustajia ja ainoa, joka tuomitsi puheenvuorossaan koko yleisen äänioikeuden periaatteen.[2]

Ernst von Wendt oli naimisissa kolme kertaa, 1906–1921 Karin Fabritiuksen kanssa, 1921–1926 Kerstin Maria Jacobssonin kanssa ja vuodesta 1930 Anna Elisabet Orestin kanssa.

Von Wendtin tyttärenpoika on toimittaja ja poliitikko Nils Torvalds.[1]

Teoksia

muokkaa
  • Svenska skalders sånger till vinets lof, samlade och utgifna af Ernst von Wendt. Helsinki 1902
  • Postfrågan : en utredning. Helsinki 1905
  • Debatter och förhållanden vid representationsförändringen i Sverige 1865 : en sammanställning. Helios, Helsinki 1906
  • Åbo Akademi-fråga : en relation och ett program : broskyren utarbetad på föranstaltande av Åbo akademi-komité. Turku 1911
  • Finlands erövring och världspolitiken för hundra år sedan. Åbo Tidnings och Tryckeri Aktiebolag, Turku 1913
  • Åländska spörsmål : historik - dokument - synpunkter. Frågor för dagen 21. Holger Schildt, Helsinki 1919
  • Den indiska dosan : den sällsamma historien om Gustaf Halling, som sov i sju år från världskrigets börja till slutet av juli 1921 : ett politiskt fantasteri. Söderström, Helsinki 1922
  • Filosofiska professurer och politiska utnämningar. Finsk Tidskrift 4/1922
  • Pensionatet Skogshyddan : historien om en yngre lektors sommarnöje berättad av honom själv. Söderström, Helsinki 1922
  • Segrare : en bok om två människoöden. Söderström, Helsinki 1922
  • Emanuelssons på resa : en berättelse om gamla vänner och nya och om yngre lektorn. Söderström, Helsinki 1923
  • Den nya regimen vid Svenska teatern : en kritisk studie. Schildt, Helsinki 1923
  • Ett politiskt aktstycke av september 1918 : en ”P.M.” jämte inramning. Helsinki 1923
  • Henriette Widerberg : ”Tonernas härskarinna, lidelsernas slav” : en skådespelerskas minnen i redigering och med en levnadsteckning. Bonnier, Tukholma 1924
  • I kamp mot dunkla makter : en finländsk brottmålsroman. Söderström, Helsinki 1924
  • Gudinnan Thalia och Fustinnan Film. Vaasa 1925
  • Kärlek och vår i Japan : japaniska dikter i svensk omklädnad. Schildt, Helsinki 1925
  • Svenskt och finskt i Finland. Helsinki 1925
  • Henrik Hedmarck, Fiendemakter i det fördolda : äventysroman mot verklighetens bakgrund. Söderström, Helsinki 1926
  • En grotesk ”Glozel-affär” för tvåhundra år sedan : ett sällsamt kapitel ur vetenskapsbedrägeriernas historia. Helsinki 1928
  • Där Fältskärns berättelser föddes : en miljö- och idéstudie. Helsinki 1929
  • U-glaset och dess genomsläpplighet för solljusets ultravioletta strålar. Skinnarviks glasbruk, Åbo 1929, suomeksi nimellä U-lasi ja sen kyky läpäistä auringonvalon ultraviolettisäteitä, Skinnarvikin lasitehdas, Turku 1929
  • Ett märkligt konstverk i Mänttä-galleriet : ”nedtagningen från korset”, en Roger van der Weyden-tavla av omkr. 1440 i Gösta Serlachius-samlingen i Mänttä. Helsinki 1930
  • Vi och vår framtid : festtal vid Svenska dagens högtidlighet i Tammerfors 6 november 1929. Mercators tryckeri, Helsinki 1930
  • Salutorgets problem : huvudstadens främsta stadsbild och dess framtid : en studie i ord och bild. Söderström, Helsinki 1932, suomeksi nimellä Kauppatorikysymys : Helsingin huomattavin kaupunkikuva ja sen tulevaisuus, Otava 1932
  • Från akademiplanernas första tider : erinringar till 25-årsdagen av akademimötet i Åbo den 12 januari 1908 och Åbo akademikommittés tillkomst. Helsinki 1933
  • Samnordisk orientering. Nyköping 1937
  • Från lärdomssätet vid Auras strand till biskopssätet i Härnösand : Frans Mikael Franzén. Helsinki 1938
  • ”Efter femtio år” ... för 86 år sedan : en teaterpremiär år 1852 : ”dramatiska” och personhistoriska minnen. Porvoo 1938
  • Tidigare skeden i Ålands befästningsfråga : fortifikationernas slopande beslöts utan general Mannerheims och Wasa-senatens hörande. Turku 1938

Lähteet

muokkaa

Viitteet

muokkaa
  1. a b Vesa Laitinen: Presidenttiehdokas Nils Torvalds kommentoi sukulaisuussuhdettaan Olof Palmeen: "Suvustani löytyy paljon mielenkiintoisempiakin kytköksiä" Aamulehti 12.1.2018 (Internet Archive). Viitattu 9.1.2022.
  2. Alex Snellman: Suomen aateli – yhteiskunnan huipulta uusiin rooleihin 1809–1939, s. 197–200. Helsingin yliopisto 2014.

Aiheesta muualla

muokkaa