Hugo Pipping (kielitieteilijä)

Knut Hugo Pipping (5. marraskuuta 1864 Hämeenlinna – 31. heinäkuuta 1944 Turku) oli suomalainen foneetikko, kielentutkija, professori ja valtiopäivämies.

Ura muokkaa

Pippingin vanhemmat olivat piiri-insinööri, everstiluutnantti, filosofian tohtori Knut Theodor Pipping (1826–1885) ja hänen toinen vaimonsa Christina Lovisa Alina Standertskjöld (1842–1864). Muita sisaruksia olivat Anna Christina (1861–1926) ja kaunokirjallisuuden kääntäjä Aline Pipping (1863–1963) sekä sisarpuoli Bertha Adèle (1849–1908) ja velipuoli Max (1851–1936) isän ensimmäisestä avioliitosta.

Knut Hugo Pipping pääsi ylioppilaaksi ruotsalaisesta normaalilyseosta 1882 ja valmistui filosofian kandidaatiksi ja maisteriksi 1886 sekä lisensiaatiksi ja tohtoriksi 1890. Pipping harjoitti jatko-opintoja Kielissä 1888–1889 ja 1893–1894 sekä Uppsalassa 1898–1901.

Pipping toimi Helsingin yliopiston fonetiikan dosenttina 1891–1903, Göteborgin korkeakoulun pohjoismaisten kielten ja fonetiikan dosenttina 1903–1907, Helsingin yliopiston ruotsinkielen ja kirjallisuuden ylimääräisenä professorina 1907 sekä Helsingin yliopiston pohjoismaisen filologian professorina 1908–1929. Hän oli Uusmaalaisen osakunnan kuraattori 1901–1902 ja inspehtori 1918–1924. Pipping sai Uppsalan yliopiston filosofian kunniatohtorin arvon 1927. Hän toimitti 1910–1930 Studier i nordisk filologi -sarjaa.

Pipping osallistui aatelissäädyssä sukunsa edustajana valtiopäiville 1897. Hän oli Svenska landsmålsföreningenin puheenjohtaja 1908–1924, Åbo Akademin valtuuskunnan puheenjohtaja 1929–1930, Muinaistieteen toimikunnan jäsen 1912–1918 sekä Svenska litteratursällskapet i Finlandin hallituksen jäsen 1903–1904 ja 1907–1936, varapuheenjohtaja 1918–1922 ja 1924–1936 sekä seuran puheenjohtaja 1922–1924.

Perhe muokkaa

Hugo Pipping oli vuodesta 1888 naimisissa Anna Constance Westermarckin (1867–1942) kanssa. Heidän lapsiaan olivat Åbo Akademin professori Hugo Rudolf (Rolf) Pipping (1889–1963), Åbo Akademin professori Nils Johan Pipping (1890–1982) ja Åbo Akademin kansleri ja kansantaloustieteen professori Hugo Edvard Pipping (1895–1975) sekä filosofian maisteri Märta Helena Aline Reuter (1902–1990).

Teoksia muokkaa

Om klangfärgen hos sjungna vokaler: Undersökning utförd vid fysiologiska institutet i Kiel medels Hensens fonautograf. Väitöskirja. Helsingfors 1890
Om Hensens fonautograf som ett hjälpmedel för språkvetenskapen. Författare, Helsingfors 1890
Några ord med anledning af stundande rättstafningsmötet. Författare, Helsingfors 1892
Über die Theorie der Vocale. Acta Societatis scientiarum Fennicae Tomus XX,11. Societas scientiarum Fennicae, Helsingfors 1895
Zur Definition des H-Lautes. Mémoires de la Société néophilologique de Helsinki II. Helsingfors 1897
Zur Phonetik der finnischen Sprache: Untersuchungen mit Hensen's Sprachzeichner. Mémoires de la Société Finno-ougrienne XIV. Finsk-ugriska sällskapet, Helsingfors 1899
Gotländska studier. Akademiska bokhandeln, Uppsala 1901
Om runinskrifterna på de nyfunna Ardre-stenarna. Skrifter, utgifna af K. Humanitiska Vetenskapssamfundet i Uppsala 7, 3. Uppsala 1901
Bidrag till Eddametriken. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland 59. Svenska litteratursällskapet i Finland, Helsingfors 1903
Nya gotländska studier. Göteborgs högskolas årsskrift 10, 1904. Wettergren & Kerber, Göteborg 1904
Grammatiska studier. Göteborgs högskolas årsskrift 11, 1905. Wettergren & Kerber, Göteborg 1905
Gutalag och Gutasaga jämte ordbok utgifna för Samfund til Udgivelse af gammel nordisk Litteratur. Köbenhavn 1905–1907
Zur Theorie der Analogiebildung. Mémoires de la Société néo-philologique à Helsingfors 4. Société néophilologique, Helsingfors 1906
Fornsvenskt lagspråk 1: Strödda anteckningar. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland 92. Svenska litteratursällskapet i Finland, Helsingfors 1910
De skandinaviska Dnjeprnamnen. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland 95. Svenska litteratursällskapet i Finland, Helsingfors 1911
Rök-studier. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland 95. Svenska litteratursällskapet i Finland, Helsingfors 1911
Ännu något om rimmen i Erikskrönikan. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland 95. Svenska litteratursällskapet i Finland, Helsingfors 1911
Fornsvenskt lagspråk 2–3: Spår av ofullständig vokalbalans i Äldre Västgötalagen ; Spår av ofullständig vokalbalans i Yngre Västgötalagens kyrkobalk. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland 103. Svenska litteratursällskapet i Finland, Helsingfors 1912
Nytt om Rökstensinskriften. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland 103. Svenska litteratursällskapet i Finland, Helsingfors 1912
Minnestal öfver Axel Olof Freudenthal, hållet vid Finska Vetenskaps-Societetens års- och högtidsdag den 29 april 1913. Acta Societatis scientiarum Fennicae 42,6. Finska Vetenskapssocieteten, Helsingfors 1913
Studien über die Funktion des Trommelfells. Acta Societatis scientiarum Fennicae 42,3. Finska Vetenskapssocieteten, Helsingfors 1913
Äldre Västgötalagens ordskatt: Samlad och ordnad. Acta Societatis scientiarum Fennicae 42,4. Finska Vetenskapssocieteten, Helsingfors 1913
Fornsvenskt lagspråk 4: Strödda anteckningar. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland 113. Svenska litteratursällskapet i Finland, Helsingfors 1914
Till frågan om l- och n-ljudens kvalitet i de nordiska språken. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland 118. Svenska litteratursällskapet i Finland, Helsingfors 1914
Vadstena-brakteaten och Charnay-spännet. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland 118. Svenska litteratursällskapet i Finland, Helsingfors 1914
Fornsvenskt lagspråk 5. Studier över Äldre Västgötalagen. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland 124. Svenska litteratursällskapet i Finland, Helsingfors 1915
Urgermanskt aiw i de nordiska språken. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland 133. Svenska litteratursällskapet i Finland, Helsingfors 1917
Finländska ortnamn. Skrifter utgivna av Åbo akademikommitte 7. Schildt, Helsingfors 1918
Om runinskriften på Rökstenen. Acta Societatis scientiarum Fennicae Tom 49,1. Finska vetenskapssocieteten, Helsingfors 1919
Rökstensinskriften ännu en gång. Acta Societatis scientiarum Fennicae Tom 49,3. Finska vetenskapssocieteten, Helsingfors 1921
Sex kapitel ur de nordiska språkens grammatik. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland 156. Svenska litteratursällskapet i Finland, Helsingfors 1921
Inledning till studiet av de nordiska språkens ljudlära. Söderström, Helsingfors 1922
Eddastudier 1. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland 182. Svenska litteratursällskapet i Finland, Helsingfors 1925
Yxne-Orchis. Commentationes humanarum litterarum Tom. 1,3. Finska vetenskapssocieteten, Helsingfors 1925
Eddastudier 2. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland 189. Svenska litteratursällskapet i Finland, Helsingfors 1926
Eddastudier 3. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland 197. Svenska litteratursällskapet i Finland, Helsingfors 1928
Emil von Qvanten som vetenskapsman: Ett hundraårsminne. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland 197. Svenska litteratursällskapet i Finland, Helsingfors 1928
Oden i galgen. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland 197. Svenska litteratursällskapet i Finland, Helsingfors 1928
Bruno Sjöros. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland 205. Svenska litteratursällskapet i Finland, Helsingfors 1929
En metodfråga. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland 205. Svenska litteratursällskapet i Finland, Helsingfors 1929
Eddastudier 4. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland 216. Svenska litteratursällskapet i Finland, Helsingfors 1930
Statistik och språkvetenskap. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland 216. Svenska litteratursällskapet i Finland, Helsingfors 1930
Till läran om vokalharmonien och vokalbalansen. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland 224. Svenska litteratursällskapet i Finland, Helsingfors 1931
Rökstensinskriften, en rättsurkund. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland 233. Svenska litteratursällskapet i Finland, Helsingfors 1932
Gömda bindrunor. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland 238. Svenska litteratursällskapet i Finland, Helsingfors 1933
Nya bidrag till eddametriken 1–2. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland 238. Svenska litteratursällskapet i Finland, Helsingfors 1933
Sigtuna-amuletten. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland 238. Svenska litteratursällskapet i Finland, Helsingfors 1933
Nya bidrag till eddametriken 3–13. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland 247. Svenska litteratursällskapet i Finland, Helsingfors 1935
Studier i metrik och prosodi. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland 263. Svenska litteratursällskapet i Finland, Helsingfors 1937
Zur homerischen Metrik: Eine statistische Untersuchung. Commentationes humanarum litterarum 9. Societas scientiarum fennica, Helsingfors 1937
Ein Beitrag zur römischen Metrik. Commentationes humanarum litterarum 13,1. Societas scientiarum fennica, Helsingfors 1942
Zur Erklärung des Stellungsgesetzes von Marx: Einige Beobachtungen. Commentationes humanarum litterarum 13,2. Societas scientiarum fennica, Helsingfors 1942
Über die Bedeutung der Wortgrenzen in der römischen und griechischen Metrik: Einige Beobachtungen. Commentationes humanarum litterarum 13,5. Societas scientiarum fennica, Helsingfors 1943
Om enstaviga slutord i Runebergs hexameter. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland 299. Svenska litteratursällskapet i Finland, Helsingfors 1945

Palkinnot muokkaa

Svenska Litteratursällskapetin palkinto 1902, 1927
Hallbergska priset 1928

Lähteet muokkaa

Ellonen, Leena (toim.): Suomen professorit 1640–2007, s. 903–904. Helsinki: Professoriliitto, 2008. ISBN 978-952-99281-1-8.

Aiheesta muualla muokkaa

Hugo Pipping SKS:n kirjailijamatrikkelissa (toimimaton linkki)^{[vanhentunut linkki]}
Wikiaineisto: Kuka kukin oli 1961.
Helsingin yliopiston opettaja- ja virkamiesmatrikkeli 1640–1917, osa P–Ö.
Pipping, Hugo hakuteoksessa Uppslagsverket Finland (2012). (ruotsiksi)