Ero sivun ”Länsimaisen filosofian historia” versioiden välillä

[arvioimaton versio][arvioimaton versio]
Poistettu sisältö Lisätty sisältö
Tomisti (keskustelu | muokkaukset)
Tomisti (keskustelu | muokkaukset)
Kääntämätön teksti pois yms.
Rivi 6:
== Yleiskuva ==
 
{| align="center" borderclass="0" cellspacing="2" cellpadding="2" style="background:white" width="800wikitable"
|-
|- style="background:#ccccff"
!width="200180" | Aikakausi
!Vaiheita ja virtauksia
!Virtauksia
|-
|- style="background:#f0f0ff"
|[[Antiikin filosofia|Antiikki]]
|[[Esisokraatikot|Esisokraattinen filosofia]] – [[Antiikin filosofia#Kreikan klassinen filosofia|Kreikan klassinen filosofia]] – [[Antiikin filosofia#Hellenistinen filosofia|hellenistinen filosofia]] – [[Antiikinroomalainen filosofia#Keisariajan|roomalainen filosofia|keisariajan filosofia]]
|-
|- style="background:#f0f0ff"
|[[Keskiajan filosofia|Keskiaika]]
|[[Kirkkoisät]] – [[skolastiikka]] - [[tomismi]] - [[mystiikka]]
|-
|- style="background:#f0f0ff"
|[[Renessanssifilosofia|Renessanssi]]
|[[Humanismi]]
|-
|- style="background:#f0f0ff"
|[[1600-luvun filosofia|1600-luku]]
|[[Rationalismi (tietoteoria)|Rationalismi]] - [[empirismi]] - [[libertiinit]]
|-
|- style="background:#f0f0ff"
|[[ValistusaikaValistus|1700-lukuluvun filosofia]]
|[[Valistus]]
|-
|- style="background:#f0f0ff"
|[[1800-luvun filosofia|1800-luku]]
|[[Romantiikka]] – [[saksalainen idealismikantilaisuus]] – [[positivismiuuskantilaisuus]] - [[materialismisaksalainen idealismi]] – [[kantilaisuuspositivismi]] – [[uuskantilaisuusmaterialismi]] – [[elämänfilosofia]] – [[pragmatismi]]
|-
|- style="background:#f0f0ff"
|[[1900-luvun filosofia|1900-luku]] ja [[nykyfilosofia]]
|[[fenomenologiaFenomenologia]] – [[kriittinenfilosofinen realismiantropologia]] – [[filosofinenlooginen antropologiaempirismi]] – [[uuspositivismiarkikielen filosofia]] - [[analyyttinen filosofia]] – [[kielifilosofia]] – [[eksistentialismi]] – [[hermeneutiikka]] – [[marxismimarxilainen filosofia]] – [[kriittinen koulukunta]] - [[kriittinenstrukturalismi]] rationalismi- [[jälkistrukturalismi]] – [[tietoteoriauustomismi]] - [[strukturalismipostmoderni filosofia]] - [[uustomismijälkianalyyttinen filosofia]]
|- style="background:#f0f0ff"
|[[Nykyfilosofia|Nykyaika]]
|[[Poststrukturalismi]] – [[postmoderni filosofia]]
|-
|}
Rivi 50 ⟶ 47:
Avainhahmo kreikkalaisen ajattelun kehittämisessä yhdeksi filosofiseksi edelleen jatkuvaksi projektiksi oli [[Sokrates]], joka opiskeli monen sofistin alaisuudessa ja luettiin itsekin aluksi sofisteihin. Kerrotaan, että hän vietti tämän jälkeen suuren osan elämästään houkutellen ateenalaisia keskusteluihin, joissa hän pyrki määrittämään, oliko kenelläkään hänen keskustelukumppaneistaan todella tietoa siitä mistä he puhuivat, erityisesti silloin kun he puhuivat tärkeistä asioista kuten oikeudenmukaisuudesta, kauneudesta ja totuudesta. Sokrates ei kirjoittanut mitään, mutta inspiroi useita oppilaita. Vanhalla iällään hän joutui niiden vihamielisyyden kohteeksi, jotka eivät erottaneet sofistiikkaa ja filosofiaa ja katsoivat näiden tuhoavan kaupungin moraalin. Näin Sokrates teloitettiin vuonna [[399 eaa.]]
 
Tiettävästi ensimmäisenä sanoja "filosofia" ja "filosofi" käytti [[Pythagoras]]. Sokrates ja hänen oppilaansa vakiinnuttivat termien käytön. Sokratesta edeltäneitä filosofeja kutsutaan [[esisokraatikot|esisokraatikoiksi]]. Sokrateen merkittävin oppilas oli [[Platon]], joka kirjoitti joukon filosofisia dialogeja käyttäen opettajansa menetelmiä ongelmien lähestymiseksi.<!-- Platonin keskeinen ajatus on [[ideaoppi]], jonka mukaan ikuiset ideat ovat maan päällä havaitsemiamme asioita aidompia ja todellisempia. Platon perusti Ateenan [[Platonin Akatemia|Akatemian]]. Hänen maineikkain oppilaansa oli [[Aristoteles]]. Aristoteles tunnetaan ennen kaikkea metafysiikastaan ja logiikastaan.
The early dialogues demonstrate something like Socrates' own fairly inconclusive style of inquiry. The "middle" ones develop a substantive metaphysical and ethical system to resolve these problems. Central ideas are the [[The_Forms|Theory of Forms]], that the mind is imbued with an innate capacity to understand and apply concepts to the world, and that these concepts are in a significant way more real, or more basically real, than the things of the world around us; the immortality of the soul, and the idea that it too is more important than the body; the idea that evil is a kind of ignorance, that only knowledge can lead to virtue, that art should be subordinate to moral purposes, and that society should be ruled by a class of philosopher kings. In the later dialogues Socrates figures less prominently, and the Theory of Forms is cast in doubt; more directly ethical questions become the focus. Interestingly, in his most famous work, ''[[Plato's Republic|The Republic]]'' Plato attacks the system of democracy, blaming it for the defeat of Athens in the [[Peloponnesian War]] - he attributes the indecision of the masses (who voted on everything, including military strategy) as the reason for military defeat. He proposed instead a three tiered structure of society, with workers, guardians and philosophers, in ascending order of importance (convenient for him and his disciples, clearly), citing the philosophers' greater knowledge of the forms as the reason for them being more appropriate in running society.
-->
Platon perusti Ateenan [[Platonin Akatemia|Akatemian]]. Hänen maineikkain oppilaansa oli [[Aristoteles]]. Aristoteles tunnetaan ennen kaikkea metafysiikastaan ja logiikastaan.
 
Antiikin kreikan kultakauden ja helleenisen ajan filosofisia suuntauksia olivat Platonin [[Platonin akatemia|akatemialaisuus]] ja Aristoteleen [[peripateettinen koulukunta|peripateettisen koulukunnan]] lisäksi [[kyynikot|kyynisyys]], [[stoalaisuus]], [[epikurolaisuus]] ja [[skeptikot|skeptisyys]]. Siirryttäessä [[Rooman valtakunta|roomalaiselle]] kaudelle tärkeimmiksi muodostuivat [[stoalaisuus|stoalaiset]], [[epikurolaisuus|epikurolaiset]] ja [[uusplatonismi|uusplatonistiset]] koulukunnat. Esimerkiksi [[Rooman keisari|keisari]] [[Marcus Aurelius]] oli myös stoalainen filosofi.
 
Ateenan filosofikoulut lakkautettiin antiikin ajan lopulla uskonnolle vaarallisina.
<!--
===Försokratikerna===
{{Huvudartikel|Försokratikerna}}
Den västerländska filosofins historia börjar med [[försokratiker]]na. De är de första som ställer sig frågor om [[världen]] utan att försöka svara på ett vidskepligt eller religiöst sätt. Genom att lägga fram teorier om hur världen är till utan att blanda in övernaturliga förklaringar utvecklades ett [[vetenskap]]ligt arbetsätt. Idéer kritiserades och förnyades med de insikter som diskussion gav. Försokratikerna är på detta sätt föregångare till den moderna [[vetenskap]]en. [[Matematik]] och [[Fysik]] användes förvisso sen förut men ett nytt synsätt växte fram under den försokratiska eran. I matematiken kan det nya synsättet beskrivas så att då man tidigare var nöjd med att man fått fram en formel för att bygga ett [[altare]] eller dela upp en [[vinst]], så var nu [[bevis]]et för formeln viktigt. Att filosofin börjar med [[Thales]] som menade att allt bestod av [[vatten]] kan ha avskräckt en och annan [[student]], men den [[metod]] som användes, att ta fram en djärv [[hypotes]] och utsätta den för skarp kritik så ett en bättre hypotes kan uppstå ur spillrorna, skulle komma att visa sig vara den grund som byggde den västliga [[civilisation]]en med dess [[vetenskap]] och [[teknologi]]. Kända försokratiker är [[Thales från Miletos]], [[Parmenides]], [[Pythagoras]], [[Demokritos]] och [[Herakleitos]], och deras frågeställningar kretsade huvudsakligen kring [[metafysik|metafysiska]] frågor som sökandet efter ett [[urämne]].
 
===Antiken - Platon och Aristoteles===
Med [[Sokrates]] och [[Platon]] mognar filosofin till ett större system. [[Sokrates]] skrev aldrig något - det vi har av honom är det som nedtecknats av [[Platon]]. Teorin om [[idévärld]]en och exempelvis [[Platons grottliknelse]] är viktiga bidrag från [[Platon]]. Genom sina texter gav Platon bidrag till nästan alla filosofins områden till exempel [[kunskapsteori]], [[politisk filosofi]], [[etik]] och [[metafysik]].
 
[[Aristoteles]] studium av korrekta respektive inkorrekta [[slutledning]]ar brukar ses som [[logik]]ens ursprung, som [[vetenskap]] betraktat. Se [[syllogism]]er. Aristoteles tankar kom i stor grad att påverka den lärda medeltida världen. Aristoteles ansåg att människor av naturen är politiska varelser. Det betydde att människor också är sociala varelser och att varje förståelse av mänskligt beteende och behov måste inkludera sociala överväganden. Han analyserade också värdet av olika politiska system, beskrev deras för- och nackdelar och klassificerade dem som [[monarki]], [[oligarki]], [[tyranni]], [[demokrati]] och [[republik]].Aristoteles [[fysik]] var för sin tid mycket nyskapande och är ett vidare begrepp än det vi idag kallar fysik. Aristoteles definition av rörelse innefattar till exempel nästa alla former av förändring, alltså även tillväxt, åldrande m.m. Världsalltet sades bestå av fem element och var indelat i åtta sfärer. Fyra av elementen finns i den innersta sfären, d.v.s. på, runt och i jorden. Dessa element är [[jord]], [[luft]], [[eld]] och [[vatten]]. Jorden är tyngst och har en naturlig rörelse som stävar nedåt.
 
[[Sofister]] var under antiken en slag lärare som mot betalning delade med sig av sin vishet, en slags lärare eller professionella filsofier.
 
===Senantiken===
Aristoteles dog året efter Alexander och i de århundraden av strider som följde upplösandet av Alexanders rike kom livsåskådningsproblem upp i förgrunden och olika filosofiska livsåskådningar dök upp i konkurrens med olika religioner och kulturer som var på uppgående (Mithraskulten, [[kristendomen]] med flera). Bland dessa filosofiska livsåskådningar märks [[epikurism]]en, [[stoicism]]en och [[Filosofisk skepticism|skepticismen]].
 
Senantiken innebar inte bara livsåskådningar, utan även [[vetenskap]]. [[Euklides]] beskrev det som senare kom att kallas [[euklidisk geometri]]. Euklides mest kända verk heter Stoicheia, eller Elementa på latin. I den sammanfattade han all den då kända geometriska kunskap. Verket är delat i 13 böcker, av vilka de sex första handlar om planfigurer och deras egenskaper, de tre följande om talteori och de fyra som återstår om irrationella tal och rymdgeometri. Euklides betydelse för [[matematik]]en är lätt att inse, för filosofin är kanske den betydelse han fick för [[rationalism]]en viktigare. Genom att utifrån grundläggande antaganden bevisa en mängd geometriska satser gav Euklides ett exempel för andra filosofer. [[Descartes]], [[Hobbes]] och [[Spinoza]] försökte använda metoden för filosofiska system i motsats till [[empirism|empirister]], som [[John Locke]], som menade att kunskapen inte kom från tänkandet utan från erfarenheten. Som kuriosa kan nämnas att det dröjde det ända till 1800-talet innan [[Icke-euklidisk geometri|icke-euklidisk geometris]] legitimitet blev allmänt accepterad.
-->
 
== Keskiajan filosofia ==
Rivi 89 ⟶ 66:
 
Muita merkittäviä keskiaikaisia filosofeja olivat mm. [[Pierre Abélard]], [[Duns Scotus]] ja [[Wilhelm Ockhamilainen]].
<!--
[[Anselm av Canterbury]] är berömd för sitt [[gudsbevis]]. Många av medeltidens filsofer var även teologer, ett typexempel på det är [[Tomas av Aquino]] vars stora insats är att förena [[förnuft]] hos [[Aristoteles]] med en tro på den kristna [[Gud]]en, resultat blev [[thomism]] en filsofisk riktning som har företrädare än idag.
 
[[Pierre Abaelard]] kom att betyda mycket för [[skolastik]]en, den utvecklade form för argumentation utifrån auktoriter, särskilt [[Bibeln|Skriften]], [[kyrkofäder]] och [[Aristoteles]], som är så särpräglad för [[medeltida filosofi]].
 
Men, [[medeltiden]] var inte bara [[religionsfilosofi]] och skolastisk [[metod]], det fanns också stor aktivitet inom [[metafysik]], [[logik]] och [[språkfilosofi]]. [[Universaliestriden]] och dess diskussion om allmänbegreppens (universaliernas) realitet engagerade många [[filosof]]er. Frågan om förhållandet mellan det universella och det individuella hade dryftats redan i den antika filosofin ([[Platon]], [[Aristoteles]], [[nyplatonism]]en) och övertogs av den [[medeltida filosofi]]n. [[Anselm av Canterbury]] förfäktade en realistisk uppfattning, d.v.s. att allmänbegreppen har en objektiv existens. Nominalisten [[Roscelin av Compiègne]] menade däremot, att universalierna enbart är [[namn]] som inte besitter någon realitet. Frågan fick ny aktualitet genom [[Wilhelm av Ockham]] och den senare [[nominalism]]en.
 
Under [[renässans]]en kom man att vara mycket oförstående inför medeltidens filosofi och de medeltida [[filosof]]er kom att vara baktalade och bortglömda ända fram till i slutet av 1800-talet då man började upptäcka de framsteg som gjorts under medeltiden. Det till exempel först i och med [[Gottlob Frege]] som [[logik]] och [[språkfilosofi]] på allvar kunde utge sig för att övertrumfa det som åstadkommits under [[antiken]] och [[medeltiden]].
-->
== Uuden ajan filosofia ==
 
{{Pääartikkeli|[[Renessanssifilosofia]], |[[1600-luvun filosofia]], |[[1700-luvun filosofia]], |[[1800-luvun filosofia]]}}
 
Uuden ajan filosofian voidaan katsoa alkaneen renessanssin aikana sellaisten nimien kuin [[Erasmus Rotterdamilainen]], [[Francis Bacon (yleisnero)|Francis Bacon]] ja [[Galileo Galilei]] myötä. He edustavat [[humanismi]]n ja [[empirismi]]n nousua skolastisen perinteen sijasta. 1600-luvun filosofiaa hallitsi pyrkimys järjestää filosofia rationaalisille, skeptiselle, loogiselle ja aksiomaattiselle perustukselle. Tällaista filosofista työtä tekivät mm. [[René Descartes]], [[Blaise Pascal]] ja [[Thomas Hobbes]]. 1600-luvun filosofit pyrkivät usein yhdistämään uskonnollisia ajatuksia filosofiseen kehykseen, ja saattoivat omaksua dualistisen ajattelumaailman välttääkseen ateismin. Tällaisen vastakohdaksi muodostui monismi, jota kannattivat mm. [[George Berkeley]] ja [[Baruch Spinoza]].
Rivi 120 ⟶ 89:
[[Isaac Newton]] kehitti [[mekaniikka]]a ja [[differentiaalilaskenta]]a. Hänen mekaniikan mallinsa säilyi hallitsevana aina [[Albert Einstein]]in [[suhteellisuusteoria]]an saakka. [[Carl von Linné]] sai aikaan vallankumouksen [[kasvitiede|kasvitieteessä]].
 
=== VallankumousMuutokset yhteiskunnassa ja yhteiskuntatieteissä ===
 
Teologiassa renessanssi johti [[uskonpuhdistus|uskonpuhdistukseen]] ja [[vastauskonpuhdistus|vastauskonpuhdistukseen]]. Yhteiskunnassa tapahtui muitakin muutoksia, ja tapa hallita valtioita alkoi muuttua. Ristiriidat johtivat joissain tapauksissa myös vallankumouksiin ja sisällissotiin, tunnetuimpana [[Ranskan suuri vallankumous|Ranskan suureen vallankumoukseen]]. Sama henki, joka sai tiedemiehet luopumaan auktoriteeteista ja sen sijaan tutkimaan luontoa kokeiden kautta, sai teologit tutkimaan Raamattua alkukielillä ja filosofit lukemaan klassikoita. Yhdessä he kyseenalaistivat katolisen kirkon valta-asemaa ja opetuksia, ja koettelivat järjellä, mikä oli totta ja arvokasta säilytettäväksi.
Rivi 130 ⟶ 99:
=== Rationalistit ===
 
{{Pääartikkeli|[[Rationalismi (tietoteoria)|Mannermainen rationalismi]]}}
 
Rationalismi on yhteisnimitys filosofisille suuntauksille, jotka keskittyvät ihmisjärkeen (latinaksi ''ratio''), ajatteluun ja asioiden loogiseen järjestykseen. Rationalismin mukaan kaikki filosofiset ongelmat voidaan ratkaista ennen kaikkea järkeä käyttämällä. Rationalismi kehittyi 1600- ja 1700-luvuilla filosofien [[René Descartes]], [[Baruch Spinoza]] ja [[Gottfried Wilhelm Leibniz]] rakentaessa metafyysisiä järjestelmiä vastauksena empirismille. Empirismin tavoin myös rationalismi jätti jälkensä valistusajatteluun ja sitä kautta koko nykyiseen tiedekäsitykseen.
<!--
En stark inspiration för rationalisterna var det deduktiva vetenskapsidealet har sin början i [[Euklides]] Elementa där han beskriver hur man ur ett fåtal antaganden som är uppenbara för var och en kan härleda mängder av satser i [[geometri]]n som var och en kan härledas tillbaka till grunden. Euklides geometri kom att bli av en stor intellektuell upplevelse om sann och ren [[vetenskap]] för många unga intellektuella som genom århundraden försökt att förverliga en deduktiva system på andra områden än geometrin.
-->
 
[[René Descartes]] rakensi filosofiansa ajatuksen "[[cogito ergo sum|ajattelen, siis olen]]" ympärille. Hän edisti myös matematiikkaa ja luonnontieteitä muun muassa kehittämällä karteesisen koordinaatiston. Poliittisessa filosofiassa [[Thomas Hobbes]]in ''[[Leviathan]]'' muodostuu deduktiivisesta päättelystä ja johtopäätöksistä koskien hallitsijan oikeuksia ja valtaa.
Rivi 144 ⟶ 110:
 
Brittiläinen empirismi perustuu [[Francis Bacon]]in esityöhön, mutta varsinaisesti sen muotoili [[John Locke]], joka katsoi, että kaikki tieto tulee aistikokemuksesta. Locken jälkeen empirismiä kehittivät [[George Berkeley]], joka väitti idealistisesti, että vain aistihavainnot ovat olemassa, ja se huipentui [[David Hume]]n loogisiin johtopäätöksiin. Hume muun muassa kritisoi syy-seuraussuhteen perustumista aistikokemukseen, mistä seurasi koko [[induktio|induktiivisen]] tieteen kritiikki.
 
<!--
I och med att det inte finns något direkt logiskt samband mellan orsak och verkan och genom att det inte finns någon sinnesefarenhet av sambandet mellan orsak och verkan finns det inte någon grund för att säga att orsak följer efter verkan annan än vanan. Att vi förväntar oss att solen går upp i morgon grundar vi egentligen inte på annat än att den gick upp igår och att vi är vana med att den går upp varje morgon. Som vi ser kan empirism ha både en [[epistemologi]]sk och en [[ontologi]]sk del. Epistemologisk så tillvida att vi kan veta och lära endast av det vi får genom sinnena, Ontologisk om man argumenterar att endast det som kommer via sinnena existerar. Ontologisk empirism innebär förnekande av materiens existens, vilket också var det som gjorde [[George Berkeley]] både känd och ökänd i den samtida filosofin.
-->
=== Kant ja romantiikka ===
 
{{Pääartikkeli|[[Kantilaisuus]]|[[saksalainen idealismi]]}}
[[Immanuel Kant]] kirjoitti tietoteoriaa ja etiikkaa käsitteleviä teoksia, jotka muuttivat filosofista kenttää ratkaisevasti. Kantin tietoteoria sovitti yhteen rationalismia ja empirismiä. Hänen pääajatuksensa oli, että oleva sellaisenaan (''[[Ding an sich]]'') jää tuntemattomaksi. <!--Rationalismien mukaan tieto tulee järjen kautta, empiristien mukaan puolestaan aistihavaintojen kautta.
Rationalisterna menade att själen eller förnuftet, oberoende av all [[erfarenhet]], var bärare av fundamental [[kunskap]] om [[verkligheten]], medan empiristerna hävdade att all giltig kunskap (om den inte var [[analytisk]]t sann) måste går att återföra på [[sinnesintryck]]. När vi undersöker vår värld, gör vi detta utifrån en rad grundantaganden om verkligheten, som ter sig nödvändiga men icke desto mindre obevisbara. Dessa grundantaganden betecknade han som syntetiska satser a priori och frågade sig hur de var möjliga. Hur kan vi till exempel säga att "alla händelser har en orsak" när det varken är analytiskt sant eller aposterioriskt, dvs. empiriskt, verifierbart? I sitt verk Kritik av det rena förnuftet (som lika gärna kunde ha hetat "Det rena förnuftets kritik av sig självt") går Kant till botten med den erfarenhetsoberoende förnufts- eller förståndsförmågan. Hans uttalade mål är att fälla ett avgörande i den synbara konflikten mellan rationalister och empirister angående kunskapens ursprung, och resultatet blir en medelväg: det finns rena förnuftsidéer, men endast som regulativa i erfarenhetens tjänst. Han konstaterar att tid, rum, orsakssamband och andra för den empiriska världen obligatoriska element inte kan existera som oberoende verklighet, utan endast som former för möjlig erfarenhet.
-->
Eetikkona hänet tunnetaan [[kategorinen imperatiivi|kategorisesta imperatiivistaan]], jonka mukaan ''ihmisen on toimittava aina siten, että hänen toimintansa kantava ajatus voi periaatteessa tulla laiksi kaikkina aikoina''.
 
[[Immanuel Kant]] kirjoitti tietoteoriaa ja etiikkaa käsitteleviä teoksia, jotka muuttivat filosofista kenttää ratkaisevasti. Kantin tietoteoria sovitti yhteen rationalismia ja empirismiä. Hänen pääajatuksensa oli, että oleva sellaisenaan (''[[Ding an sich]]'') jää tuntemattomaksi. Eetikkona hänet tunnetaan [[kategorinen imperatiivi|kategorisesta imperatiivistaan]], jonka mukaan ''ihmisen on toimittava aina siten, että hänen toimintansa kantava ajatus voi periaatteessa tulla laiksi kaikkina aikoina''.
[[Johann Gottlieb Fichte]] ja [[Friedrich von Schelling]] olivat Kantin seuraajia, jotka kielsivät "olevan sellaisenaan" ja tulivat tunnetuiksi idealisteina. [[Georg Wilhelm Friedrich Hegel|G. W. F. Hegel]]in idealistinen filosofia ei ole helppotajuista nykyisille lukijoille, mutta hänen dialektiikkansa ja ajatuksensa maailmansielusta ovat vaikuttaneet suuresti omaan aikaamme. Hegelin seuraajat jakaantuivat kahteen ryhmään, oikeistolaisiin vanhahegeliläisiin, jotka painottivat Hegelin filosofian konservatiivista puolta, sekä vasemmistolaisiin nuorhegeliläisiin, jotka painottivat hänen filosofiansa vallankumouksellista puolta. Nuorhegeliläisillä oli suurempi vaikutus historian kulkuun, ja heihin kuului alussa myös [[Karl Marx]]. Marx tutustui Berliinissä [[Friedrich Engels]]iin ja lyöttäytyi nuorhegeliläiseen ryhmään, joka seurasi Hegelin dialektista teoreettista menetelmää. Myöhemmin hän katsoi tämän teorian "seisovan päälaellaan".
<!--
Marx behöll dialektiken tekniskt i sitt tänkande men bytte ut Hegels idealistiska synpunkter på människans idéer som drivkraft för utvecklingen mot den materialistiska dialektiken, som beskrev människans drivkraft till utveckling som ekonomiska." Marx och jag var väl nära nog de enda ... som räddat den medvetna dialektiken över till den materialistiska uppfattningen av naturen och historien". skrev Engels i Anti-Dühring.
-->
[[Marxismi]], [[kommunismi]], [[sosialismi]] ja [[työväenliike]] ovat Karl Marxille eri määrissä kiitollisuudenvelassa synnystään ja kasvustaan.
<!--
=== Utilitarismi ja eksistentialismi ===
 
[[Johann Gottlieb Fichte]] ja [[Friedrich von Schelling]] olivat Kantin seuraajia, jotka kielsivät "olevan sellaisenaan" ja tulivat tunnetuiksi idealisteina. [[Georg Wilhelm Friedrich Hegel|G. W. F. Hegel]]in idealistinen filosofia ei ole helppotajuista nykyisille lukijoille, mutta hänen dialektiikkansa ja ajatuksensa maailmansielusta ovat vaikuttaneet suuresti omaan aikaamme. Hegelin seuraajat jakaantuivat kahteen ryhmään, oikeistolaisiin [[vanhahegeliläisyys|vanhahegeliläisiin]], jotka painottivat Hegelin filosofian konservatiivista puolta, sekä vasemmistolaisiin [[nuorhegeliläisyys|nuorhegeliläisiin]], jotka painottivat hänen filosofiansa vallankumouksellista puolta. Nuorhegeliläisillä oli suurempi vaikutus historian kulkuun, ja heihin kuului alussa myös [[Karl Marx]]. Marx tutustui Berliinissä [[Friedrich Engels]]iin ja lyöttäytyi nuorhegeliläiseen ryhmään, joka seurasi Hegelin dialektista teoreettista menetelmää. Myöhemmin hän katsoi tämän teorian "seisovan päälaellaan".
[[Utilitarism]] är en konsekventialistisk [[etik]]lära som syftar till att maximera det goda för [[kollektivet]]. Som lärans fäder brukar filosoferna [[Jeremy Bentham]], [[James Mill]] och [[John Stuart Mill]] nämnas. De brittiska öar som utilitarismen uppstod i hade [[lagar]] och [[samhälle]] som sakta växt fram utan att någon egentlig genomtänkt plan och många saker kunde inte försvaras eller förklaras av [[förnuftet]]. Hägrande för utilitaristerna var däeför inte bara en filosofisk lära, utan även en [[rationell]] grund för hur [[samhället]] skulle reformeras och [[lagar]] stiftas inte på godtycke utan med goda [[argument]].
 
=== Yhteiskunta ja tiede 1700- ja 1800-luvuilla ===
[[Nietzsche]] betecknas ofta som existentialist och bland hans grundtankar finner vi teorin om viljan till [[makt]], ett komplext begrepp som både inrymmer en individuell [[makt]] (självgestaltning), men också en social och politisk makt([[krig]], [[imperialism]] etc). Mest känd är förmodligen Nietzsches uppdelning av moralen i Herre- och slavmoral. Någon allmängiltig moral kan ej finnas skriver Nietzsche, med udden riktad mot [[kristendom]]en, [[Kant]] och [[socialism]]en. Mot [[jämlikhet]]stänkandet och idén om lika [[rättigheter]] ("slavmoralen") satte Nietzsche de "förnämas" [[moral]], som tillika var en "omvärdering av alla [[värde]]n". Nietzsche sammankopplas ofta med [[nihilismen]], även om den inte är hans skötebarn. Däremot har han kommenterat nihilismen med att den - vårdslöst sammanfattat - skulle innebära ett hot mot människan. Delar av Nietzsches [[filosofi]] har, efter hans död [[1900]], anammats av en rad olika politiska och filosofiska riktningar. Mest omhuldad var han av [[nazismen]]s ideologer i [[Hitler]s Tredje rike, där han blev något av statsfilosof. Nietzsche själv tvekade inte att gissla [[Tyskland]] i skarpaste ordalag. Han brukade ibland (osant) hävda att han var polsk [[adel]]. Nietzsches eventuella idémässiga samband med nazismen är ett tvisteämne inom forskningen. Somliga anser att Nietzsche själv bär ansvaret för mottagandet genom sina maktpolitiska idéer, medan andra istället lägger ansvaret på hans syster, som stödde [[Hitler]] vid dennes maktövertagande och därtill redigerade och gav ut broderns kvarlämnade skrifter.
 
[[Adam Smith]] saattoi alulle nykyaikaisen [[taloustiede|taloustieteen]] ja antoi teoreettisen pohjan [[kapitalismi]]lle. Konservatiivisia näkemyksiä yhteiskunnasta edustivat Hegelin lisäksi muun muassa [[Edmund Burke]].
Vid sidan av Nietzsche märks bland existentialister särskilt [[Arthur Schopenhauer]] och [[Søren Kierkegaard]]
 
[[Marxismi]], [[kommunismi]] ja [[sosialismi]] ovat Karl Marxille eri määrissä kiitollisuudenvelassa synnystään ja kasvustaan. Myös [[työväenliike]] ja [[naisasialiike]] saivat alkunsa 1800-luvulla, ja muuttivat yhteiskuntaa useissa maissa erityisesti 1900-luvun aikana. Myös [[anarkismi]] ja [[vallankumous|vallankumouksellisuus]] nousivat, eräänä ensimmäisistä teoreetikoistaan [[Mihail Bakunin]].
=== Yhteiskunta ja tiede 1700- ja 1800-luvuilla ===
 
[[Charles Darwin]]in kehittämä [[evoluutio]]teoria muutti suuresti kuvaa ihmisten alkuperästä ja asemasta maailmassa.
[[Adam Smith]] gav grunden för den den [[ekonomi]]ska [[vetenskap]]en och gav en teoretisk grund för [[kapitalism]]en. Konseravativa läror vanliga till exempel hos [[Hegel]], men den filosof som idag idag läses som förvarare av en konservativ hållning är [[Edmund Burke]].
 
=== Utilitarismi ja eksistentialismi ===
Med en utgångspunkt i [[Hegel]]s läror kom [[Karl Marx]] att ge en stark teoretisk grund för [[arbetarrörelsen]] och [[marxismen]] kom också till slut leda till revolutioner under 1900-talet. Från början närstående till [[Karl Marx]] var [[Michail Bakunin]] som företrädare för den mindre auktoritetsberoende [[anarkism]]en.
 
{{Pääartikkeli|[[Utilitarismi]]|[[eksistentialismi]]}}
Läran om [[evolutionen]] framtagen av [[Charles Darwin]] förändrade för alltid vår syn på [[människan]]s ursprung.
 
Utilitarismi eli hyötyetiikka on [[seurausetiikka|seurausetiikan]] muoto, jonka perusperiaatteen mukaan teon [[moraali]]nen hyvä määräytyy sen meissä ja ympäröivissä ihmisissä tuottaman hyödyn, joka usein määritellään onnellisuudeksi, perusteella.
[[Arbetarrörelsen]] och [[kvinnlig frigörelse]] (se [[feminismens historia]]) hade sin början under 1800-talet och kom under 1900-talet att förändra samhället.
Utilitarismin alullepanijana pidetään [[Jeremy Bentham]]ia, joka painotti mielihyväperiaatteen ohjaavan ihmisen käyttäytymistä. Toinen merkittävä hahmo utilitarismissa on [[John Stuart Mill]].
 
[[Friedrich Nietzsche]]ä pidetään usein eksistentialistina. Hän kyseenalaisti moraalin perusteita, ja katsoi, ettei mitään yhtä kaikille ihmisille yhteistä moraalia ole olemassa. Nietzsche yhdistetään usein [[nihilismi]]in, vaikka hän ei kannattanutkaan sitä. Nietzschen ohella ensimmäisiin eksistentialisteihin voidaan lukea [[Arthur Schopenhauer]] ja [[Søren Kierkegaard]]
 
1800-talets levnadsförhållanden ledde till att [[folkrörelse]]rna trädde fram. [[Väckelse]]n, [[nykterhetsrörelsen]] och [[sport|sporten]] (se [[sportens historia]]) kom att vara viktiga som förberedelse för 1900-talet.
-->
== Nykyajan filosofia ==
 
{{Pääartikkeli|[[1900-luvun filosofia]], |[[nykyfilosofia]]}}
 
1900-luku merkitsi suurta mullistusta koko länsimaisessa filosofiassa, mikä on toisaalta johtanut konflikteihin ja voimakkaaseen jakautumiseen koko filosofisessa kentässä. Monet perinteiset itsestäänselvyydet on hylätty, ja tilalle on tullut uusia tieteellisiä, loogisia, yhteiskunnallisia ja taloudellisia ongelmia. Pohjaa uudelle filosofialle ovat luoneet mm. [[Søren Kierkegaard]], [[Sigmund Freud]], [[Friedrich Nietzsche]], [[Ernst Mach]] ja [[John Dewey]].
Rivi 189 ⟶ 145:
 
=== 1900-luvun filosofisia suuntauksia ===
 
{{Pääartikkeli|[[Analyyttinen filosofia]]|[[mannermainen filosofia]]}}
 
1900-luvun filosofian voi katsoa muodostuvan neljästä filosofisesta pääsuuntauksesta: analyyttinen filosofia, mannermainen filosofia, marxismi ja uustomismi. Merkittävimpiä filosofeja ovat analyyttisen perinteen [[Ludwig Wittgenstein]] ja mannermaisen perinteeen [[Martin Heidegger]]. Suomalaisista filosofeista merkittävin on [[Georg Henrik von Wright]].
 
[[Analyyttinen filosofia|Analyyttisellä filosofialla]] voidaan katsoa olevan neljä perustajaa: amerikkalainen [[Charles Sanders Peirce]] vaikutti [[pragmatismi]]in, brittiläinen [[G. E. Moore]] kielen analyysiin, brittiläinen [[Bertrand Russell]] yhdessä saksalaisen [[Gottlob Frege]]n kanssa vaikuttivat kielellisten, tietoteoreettisten ja matemaattisten ongelmien matemaattiseen loogiseen analyysiin. Näiden lisäksi merkittävää työtä teki [[Ludwig Wittgenstein]].
<!--
Ur detta strömmar en rik mängd sätt att bedriva filosofi som förenas av en respekt för vetenskapen, en vilja att göra noggranna analyser, och en viss motvilja mot allt vad kontinentala filosofer gör. Ur Russells analyser och Wittgensteins utveckling av dem uppträder [[logisk positivism]] som i protest mot all [[metafysik]] använder den symboliska för att analysera vetenskapens språk och avgränsa all ovetenskap från vetenskapen. Den kanske främsta företrädaren för var kanske [[Rudolf Carnap]] som också var medlem i den berömda [[Wienkretsen]]. De logiska positivisterna splittrades, dels på grund av [[nazismen]] men också för att det visade sig av att flera av deras utgångspunkter visade sig felaktiga. De har ändå givit viktiga bidrag till [[vetenskapsteori]]n och [[Willard van Orman Quine]] har väl förvaltat arvet från både de logiska positivsterna och Peirces pragmatism. [[Vardagsspråksfilosofi]]n kom att uppträda på de brittiska öarna efter andra världskriget, med [[G.E. Moore]] som ursprung och utvecklad framför allt av [[J.L. Austin]] och [[Ludwig Wittgenstein]]. Riktningen har tappat i popularitet, men teorin för [[talakt]]er är ett bestående bidrag till [[språkfilosofi]]n. [[Logik]]en har utvecklats enormt sedan Freges första arbeten med den symboliska logiken och flertusenåriga filosofiska problem har kunnat lösas med dess hjälp. Den analytiska filosofins huvudfåra kan sägas vara att i Russells tradition arbeta med problem i [[logik]], [[kunskapsteori]] och [[språkfilosofi]]. På senare tid har [[politisk filosofi]] och [[medvetandefilosofi]] blivit allt mer heta områden. [[Vetenskapsteori]]n har haft en stark utveckling inom den analytiska filosofin, med namn som [[Karl Popper]] och [[Thomas Samuel Kuhn]].
-->
 
[[Mannermainen filosofia]] on yhteisnimitys joukolle filosofisia suuntauksia, jotka usein asetetaan analyyttistä filosofiaa vastaan. NäihinMaantieteeseen viittaava nimitys on peräisin siitä, että monen suuntauksen perustavat hahmot olivat kotoisin Saksasta ja Ranskasta. Mannermaiseen filosofiaan kuuluvat ennen kaikkea [[fenomenologia]], [[eksistentialismi]], [[hermeneutiikka]] ja [[strukturalismi]]. Suuntaukset ovat hyvin erilaisia, mutta yhtenä yhteisenä nimittäjänä voidaan pitää sitä, että ne keskittyvät analyyttistä filosofiaa enemmän ihmisen tilanteeseen ja yhteiskuntaan, eivätkä käytä logiikkaa ja muita muodollisia menetelmiä samassa määrin kuin analyyttinen filosofia. Tunnettuja mannermaisia filosofeja ovat [[Edmund Husserl]], [[Martin Heidegger]], [[Hans-Georg Gadamer]], [[Michel Foucault]] ja [[Jacques Derrida]], ja suurelle yleisölle tunnetuin on ehkä kirjailija, eksistentialistifilosofi [[Jean-Paul Sartre]].
<!--
Medan beteckningen kontinental filosofi en gång var geografiskt rättvisande genom att kontinentala filosofer hade bodde och verkade huvudakligen i [[Tyskland]] och [[Frankrike]], d.v.s. kontinenten, är så inte längre fallet, kontinental filsofi lever opch frodas på universitet i hela västvärlden, i USA, på brittiska öarna och även i Sverige, där till exempel [[Södertörns högskola]] är speciellt inriktad på kontinental filosofi - de flesta andra institutioner i landet är mer lagda åt det analytiska hållet. Konflikten mellan kontinental och analytisk filosofi har gått tillbaka och öppningar mellan de båda kan ses då och då.
-->
 
[[MarxismiMarxilainen filosofia]] perustuu [[Karl Marx]]in tulkintaan Hegelistä, ja on luonteeltaan voimakkaan materialistista ja poliittisesti suuntautunutta. Marxismi näytteli suurta osaa 1900-luvun poliittisessa liikehdinnässä, vallankumouksissa ja valtiossa, koska se oli virallinen valtionfilosofia esimerkiksi [[Neuvostoliitto|Neuvostoliitossa]] ja [[maolaisuus|maolaisuutena]] muun muassa [[Kiina]]ssa. Marxilainen filosofia on menettänyt asemaansa kommunismin romahdettua useissa maissa, mutta monet marxilaisuuden inspiroimat suuntaukset elävät edelleen.
<!--
I de flesta engelskpråkiga lländer kom marxismen som filosofi inte i någon större grad ta plats på universitetens institutioner för filosofi, men den har funnits att där som ett komplement till den analytiska filosofin. Även om den marxistiska filosofin har förlorat sin ställning som statsfilsofi för miljoner människor och den historiska materialismen, i sin rena form, inte längre har samma tjusning utgör marxism och marxistiskt inspirerade rikningar en levande filosofi med många utövare och som ligger till grund för viktig samhällskritik.
-->
 
[[Uustomismi]] on katolinen filosofia, joka perustuu lähtökohdiltaan [[Tuomas Akvinolainen|Tuomas Akvinolaisen]] keskiaikaiseen filosofiaan, [[tomismi]]in. Uustomismi vaikuttaa erityisesti katolisen kirkon kautta ja katolisissa maissa. Protestanttisissa ja maallistuneemmissa maissa suuntaus ei ole saanut yhtä suurta kannatusta, mutta uustomistiset filosofit tarjoavat usein tärkeitä vaihtoehtoisia näkökulmia filosofisiin ongelmiin.
Rivi 223 ⟶ 172:
== Merkittävimpien filosofien aikajana ==
 
:''{{Katso myös: |[[Luettelo filosofeista]]''}}
 
Merkittävimmät länsimaiset filosofit aikajanassa: